Operationsdag
Jag kom hem från utbildningen i Stockholm 22.30 i onsdags.Jag var hemma och "gästspelade" en natt!!
6.00 ringde klockan på torsdagen och det var dagen för M:s operation.
Vi kom in till sjukhuset strax innan 7 och 8.11 lämnade jag M i narkosrummet.
Det kändes som alltid läskigt men M var hyfsat lugn och 5-6 år äldre än han varit då han sist opererade öronen. Så situationen var inte lika jobbig för mig som det varit tidigare, då han varit vettskrämd inför att opereras. Men han har alltid varit duktig och det var han den här gången med, men de tidigare gångerna har jag varit med honom ända tills han sovit! Det är det värsta jag varit med om tror jag, när man ser sitt barn bara "försvinna" när han somnat av narkosen. Brr...........Otäckt!!
Operationen skulle ta 2-3 timmar sa de!!! Jag hade räknat med en 40-60min som de andra öronoperationerna han gjort har tagit!
Hur ska man då får tiden att gå tänkte jag.........sitta där och bara vänta och vara nervös är ju inget vidare alls!!
Maxi stormaknad fick det bli, hemma var det stort behov utav mat i kylen och frysen (jag har ju inte varit hemma på hela veckan!!)och jag räknade ut att jag skulle ha tid att åka och handla och åka hem med varorna och få in dem och sen tillbaka inom 2,5tim. Så det gjorde jag......min handling var kanske inte så välstrukturerad men jag fick med mig det vi behövde!
Jag var tillbaka på sjukhuset vid 10.30 tiden och kostade på mig en räkmacka.......53:-........hutlöst!!
Jag köpte mig en "kvällstidning" ........vaddå ,,,,,,,,,"kvällstidning".......... kl 10.30????????????????
Fortsatte läsa i min första (.....inte min sista)Camilla Läckberg-bok "Olycksfågeln" ,som jag började läsa på tåget från Stockholm. Tog en promenad i det fantastiska vädret, skickade ett gäng sms (jag ville ju inte ringa, de skulle ju ringa från uppvaket när M kom dit!)
Klockan gick, inget samtal,oron steg.........
Vid halv 12 orkade jag inte vänta längre då gick jag upp till uppvaket och frågade. Jag blev lugnare när jag fick besked om att han fortfarande opererades och att operationen inte börjat förrän strax efter 9. Lite mer Läckberg......
Kvart över 12 blev jag inkallad, allt hade gått bra.
M hade förståss rör, dropp, ekg-knappar och bandage och såg rent förfärlig ut egentligen!
Ont hade han också, det fick han bla morfin emot och då blev han glad!! Han slapp må illa den här gången också så en timme senare var vi upp på rummet som vi skulle tillbringa vårt närmsta dygn i.
Senare på kvällen kom de in med en sån där "skön" extrasäng, som jag skulle få sova i!
Vi somnade och M hade klarat dagen utan alltför mycket värk, sköönt.
Själv var jag lite skeptisk när jag vaknade på morgonen och tyckte att det gjorde ont i hela kroppen, ben,knän,rygg och vågade knappt försöka röra mig och ta mig ur sängen............ alá hängmatta
Vi åkte därifrån idag strax efter 10.........Vi var då ganska TRÖTTA på sjukhus och allt runtomkring och längtade hem.......
Så nu är jag hemma och "gästspela" igen............. tills imorron kl 9 då jag åker till jobbet för nästan två dygn där!!
Jag ser verkligen framemot en lugn hemmakväll ikväll, det har jag inte haft sedan förra onsdagen!!
Och jag ser framemot att laga mat.......det har jag inte gjort på en vecka nu!
Men det har sina fördelar att vara borta från familjen ibland...............de kommer på att jag behövs!!
Tvättkorgen är full!
Det första m sa när vi träffades .(..som hastigast vid 6-tiden igår!!) var -Äntligen får vi riktig mat igen!!!
6.00 ringde klockan på torsdagen och det var dagen för M:s operation.
Vi kom in till sjukhuset strax innan 7 och 8.11 lämnade jag M i narkosrummet.
Det kändes som alltid läskigt men M var hyfsat lugn och 5-6 år äldre än han varit då han sist opererade öronen. Så situationen var inte lika jobbig för mig som det varit tidigare, då han varit vettskrämd inför att opereras. Men han har alltid varit duktig och det var han den här gången med, men de tidigare gångerna har jag varit med honom ända tills han sovit! Det är det värsta jag varit med om tror jag, när man ser sitt barn bara "försvinna" när han somnat av narkosen. Brr...........Otäckt!!
Operationen skulle ta 2-3 timmar sa de!!! Jag hade räknat med en 40-60min som de andra öronoperationerna han gjort har tagit!
Hur ska man då får tiden att gå tänkte jag.........sitta där och bara vänta och vara nervös är ju inget vidare alls!!
Maxi stormaknad fick det bli, hemma var det stort behov utav mat i kylen och frysen (jag har ju inte varit hemma på hela veckan!!)och jag räknade ut att jag skulle ha tid att åka och handla och åka hem med varorna och få in dem och sen tillbaka inom 2,5tim. Så det gjorde jag......min handling var kanske inte så välstrukturerad men jag fick med mig det vi behövde!
Jag var tillbaka på sjukhuset vid 10.30 tiden och kostade på mig en räkmacka.......53:-........hutlöst!!
Jag köpte mig en "kvällstidning" ........vaddå ,,,,,,,,,"kvällstidning".......... kl 10.30????????????????
Fortsatte läsa i min första (.....inte min sista)Camilla Läckberg-bok "Olycksfågeln" ,som jag började läsa på tåget från Stockholm. Tog en promenad i det fantastiska vädret, skickade ett gäng sms (jag ville ju inte ringa, de skulle ju ringa från uppvaket när M kom dit!)
Klockan gick, inget samtal,oron steg.........
Vid halv 12 orkade jag inte vänta längre då gick jag upp till uppvaket och frågade. Jag blev lugnare när jag fick besked om att han fortfarande opererades och att operationen inte börjat förrän strax efter 9. Lite mer Läckberg......
Kvart över 12 blev jag inkallad, allt hade gått bra.
M hade förståss rör, dropp, ekg-knappar och bandage och såg rent förfärlig ut egentligen!
Ont hade han också, det fick han bla morfin emot och då blev han glad!! Han slapp må illa den här gången också så en timme senare var vi upp på rummet som vi skulle tillbringa vårt närmsta dygn i.
Senare på kvällen kom de in med en sån där "skön" extrasäng, som jag skulle få sova i!
Vi somnade och M hade klarat dagen utan alltför mycket värk, sköönt.
Själv var jag lite skeptisk när jag vaknade på morgonen och tyckte att det gjorde ont i hela kroppen, ben,knän,rygg och vågade knappt försöka röra mig och ta mig ur sängen............ alá hängmatta
Vi åkte därifrån idag strax efter 10.........Vi var då ganska TRÖTTA på sjukhus och allt runtomkring och längtade hem.......
Så nu är jag hemma och "gästspela" igen............. tills imorron kl 9 då jag åker till jobbet för nästan två dygn där!!
Jag ser verkligen framemot en lugn hemmakväll ikväll, det har jag inte haft sedan förra onsdagen!!
Och jag ser framemot att laga mat.......det har jag inte gjort på en vecka nu!
Men det har sina fördelar att vara borta från familjen ibland...............de kommer på att jag behövs!!
Tvättkorgen är full!
Det första m sa när vi träffades .(..som hastigast vid 6-tiden igår!!) var -Äntligen får vi riktig mat igen!!!
Kommentarer
Trackback
