Installation
Jag var i kyrkan i söndags tillsammans med 3 arbetskamrater och en "gammal" ungdom (kan man skriva så??? det ser konstigt ut....."gammal ungdom".......men jag menar: en av de första ungdomarna som för 10år sedan
bodde på beh.hemmet jag jobbar på........men det är klart..........han är väl snart 30!! )
Det är inte så ofta jag är i kyrkan precis, men jag kände att jag av respekt ville vara med när min vän/kollega/chef fick sin ärofyllda installation som kyrkoherde för 8 församlingar av självaste biskopen!
Här är biskopen och L (bilden har jag "tjyvat" från vännen E:s blogg,www.kajplats13.blogg.se .....förlåt........ och tack E!!)
Kyrkan var full och jag har nog aldrig sett så många präster på en gång, jag räknade in 14 (men jag är inte så bra på titlar och sånt i kyrkan så det kan ha varit diakoner och prostar också,jag vet inte skillnaden, så för mig var det präster.........massa präster)
L höll predikan och sa flera gånger -Jag är så glad att just du är här, till församlingen och hade en mycket bra och tänkvärd predikan om människokärlek (och han nämnde t.o.m oss som jobbar med ungdomar i sin predikan!!Coolt!!)
Efter högmässan var vi bjudna på mat i församlingshemmet, det var ett fullt rum med massa bord och människor.
Vid honnörsbordet satt L, hans fru, biskopen och hans fru, prosten och hans fru och fler präster med fruar
och L:s märkbart stolta mor, vi andra satt vid en massa bord som hade kortänden mot det bordet.
Det var faktiskt väldigt trevligt och det hölls många tal med lovord och lyckönskningar och ett och annat skämtsamt hugg fick han från sina bästa vänner bland prästerna.
Vi blev bjudna på sallad, skink och ostpaj och ett vaniljhjärta till kaffet (jag kunde inte låta bli att titta på L för att se om han skulle slicka rent kakpappret från florsockret =) och precis då fick vi ögonkontakt och jag tror nog han tänkte detsamma då!!!)
När jag tyckte det var dags för mig att gå försökte jag få kontakt med L, men misslyckades eftersom han var inne i ett samtal med prosten, så jag fick väl gå utan att säga hejdå då tänkte jag och gick.
Under talen hade det varit mycket lovord om L:s förmåga att se, bry sig och intressera sig för alla människor och det fick jag ett bevis för när jag var i kapprummet och letade reda på min kappa, då ser jag L komma och verkar söka efter något/någon.........
Det var mig han letade efter.........
Han hade trots att det var minst ett 100-tal gäster i rummet, och suttit i samtal registrerat att jag gick och ville nu krama om mig och tacka mig för att jag kom.........
Det är riktig människokärlek det!!
Och det är ju inte varje dag man skakar hand med en biskop och kramas med en kyrkoherde!!!
bodde på beh.hemmet jag jobbar på........men det är klart..........han är väl snart 30!! )
Det är inte så ofta jag är i kyrkan precis, men jag kände att jag av respekt ville vara med när min vän/kollega/chef fick sin ärofyllda installation som kyrkoherde för 8 församlingar av självaste biskopen!
Här är biskopen och L (bilden har jag "tjyvat" från vännen E:s blogg,www.kajplats13.blogg.se .....förlåt........ och tack E!!)
Kyrkan var full och jag har nog aldrig sett så många präster på en gång, jag räknade in 14 (men jag är inte så bra på titlar och sånt i kyrkan så det kan ha varit diakoner och prostar också,jag vet inte skillnaden, så för mig var det präster.........massa präster)
L höll predikan och sa flera gånger -Jag är så glad att just du är här, till församlingen och hade en mycket bra och tänkvärd predikan om människokärlek (och han nämnde t.o.m oss som jobbar med ungdomar i sin predikan!!Coolt!!)
Efter högmässan var vi bjudna på mat i församlingshemmet, det var ett fullt rum med massa bord och människor.
Vid honnörsbordet satt L, hans fru, biskopen och hans fru, prosten och hans fru och fler präster med fruar
och L:s märkbart stolta mor, vi andra satt vid en massa bord som hade kortänden mot det bordet.
Det var faktiskt väldigt trevligt och det hölls många tal med lovord och lyckönskningar och ett och annat skämtsamt hugg fick han från sina bästa vänner bland prästerna.
Vi blev bjudna på sallad, skink och ostpaj och ett vaniljhjärta till kaffet (jag kunde inte låta bli att titta på L för att se om han skulle slicka rent kakpappret från florsockret =) och precis då fick vi ögonkontakt och jag tror nog han tänkte detsamma då!!!)
När jag tyckte det var dags för mig att gå försökte jag få kontakt med L, men misslyckades eftersom han var inne i ett samtal med prosten, så jag fick väl gå utan att säga hejdå då tänkte jag och gick.
Under talen hade det varit mycket lovord om L:s förmåga att se, bry sig och intressera sig för alla människor och det fick jag ett bevis för när jag var i kapprummet och letade reda på min kappa, då ser jag L komma och verkar söka efter något/någon.........
Det var mig han letade efter.........
Han hade trots att det var minst ett 100-tal gäster i rummet, och suttit i samtal registrerat att jag gick och ville nu krama om mig och tacka mig för att jag kom.........
Det är riktig människokärlek det!!
Och det är ju inte varje dag man skakar hand med en biskop och kramas med en kyrkoherde!!!
Kommentarer
Trackback
